Du-reformen. Lyssna. Idag är vi ”du” med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som ”farbror” och ”tant”, ”doktor” och ”disponent”. Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till?

I sommar har det gått 50 år sedan den så kallade du-reformen. I juli 1967, för precis 50 år sedan, blev Bror Rexed generaldirektör för Medicinalstyrelsen. Han höll då ett tal till sin personal där han bad alla att tilltala honom med du – och att han själv skulle få tilltala personalen så. Du-tilltal var inget nytt, och Rexed var knappast upphovsman

Språktidningen har låtit 100 experter rösta fram Sveriges största språkhändelser och högst upp på listan hamnar du-reformen. Det har gått 50 år sedan du-reformen, när vi släppte titlar och efternamn och började kalla varandra för förnamn och ”du”. Men på vissa håll i samhället har tilltalet ”ni” smugit Läsartext: Du-reformen började som ett missförstånd Om Bror Rexed inte genomfört du-reformen när han började som generaldirektör i Medicinalstyrelsen, hur hade Sverige då sett ut? Du-reformen I samband med sitt välkomsttal 1967 till personalen på Medicinalstyrelsen bad Rexed alla att tilltala honom med förnamn eller du – och att han själv skulle tilltala personalen så. Uppsatser om DU-REFORMEN.

Du reformen

Many people call it du-reformen, but i think they mean this as naming someone, not only as du or ni, but also as naming someones name. Back before 1967, people could not say du or ni, they had to say - as named before - things like mr director Jonasson or something. They did not say du. I think thats wat they want to say with du-reformen. The complication lies in the fact that "ni" was actually considered a somewhat pejorative address prior to the Du-reformen. In those days, "Fru Andersson", "Ingenjör Bertilsson", "Direktör Svensson" etc.

'Godmorgon professor Andersson. Sov professor Andersson bra?' 'Javisst fru Andersson, det var en bra natt. Jag gillar att ligga bredvid fru Andersson.'

Han förkunnade att han dels 'Godmorgon professor Andersson. Sov professor Andersson bra?' 'Javisst fru Andersson, det var en bra natt.

Kanske är det en överpedagogisk slump att du-reformen och RUT-avdraget firar jämnt med några dagars mellanrum. För femtio år sedan, den 3 juli 1967, fyrade Bror Rexed av det symboliska startskottet för du-reformen, när han som nytillträdd chef för medicinalverket, lade bort titlarna med sin personal.

Det har gått fyrtio år sedan den så kallade du-reformen i slutet av 1960-talet. Hur man än tänker, är detta en större språkförändring än de plurala verbens avskaffande vid seklets mitt eller stavningsreformen i seklets början. Historiskt brukar du-reformen dateras till ett par symboliska händelser i slutet av 1960-talet, men det var egentligen en betydligt längre och mer komplicerad process. Vad kan du-reformen säga om samhällets modernisering? Hur svensk är den här historien?

1889, uppmanades Stockholmspolisen att tilltala allmänheten med Ni. Många tror nog att det var i Dalarna som man avskaffade Ni under vårt 1900-tal. De säger Du till alla, vilket stämmer. Trots detta kända tilltal tillkom "Du-reformen" under andra former på 1960-talet. Ett Sverige som så tydligt, före du-reformen för 50 år sedan, visade vilka som skulle se upp till vilka och vilka som skulle se ned på vilka. Bernadotterna är varken bättre eller sämre än jag, precis som alla andra i vårt land. Du-reformen, var en förändring av det språkliga bruket i Sverige i slutet av 1960-talet och början på 1970-talet där man slutade tilltala främmande personer med titlar eller Ni, och istället använde ordet Du. Jag halkade in på ett program med Fredrik Lindstedt om kontrafaktiskt historia där man spekulerade kring hur Sverige hade sett ut utan Du-reformen. Nu orkade jag inte med mer än ca en halvtimme av programmet men den tes man väldigt hårt drev var att det var Sveriges rikedom, vi var ca 1970 rikast i världen, som drev fram ett samhälle utan titlar, ni-ande och liknande.
Inköp luleå jobb

In those days, "Fru Andersson", "Ingenjör Bertilsson", "Direktör Svensson" etc. was the polite ways to address respected people, and "ni" was someone whose title one did not even bother learning.

Fremer, Maria.
Ont vänster sida under revben

sibylla uddevalla meny
lager 157
mc iver
do diskriminering lagen
flera anvandare pa samma instagramkonto
fallfaktor 2

Then came the radical 1970s. Sweden had just gone through a massive overhaul of its national language, the process known as “du-reformen”. Suddenly, it became OK to use the pronoun “du” (second person, singular) when talking to total strangers. Egalitarianism at its finest!

Det har gått 50 år sedan du-reformen, när vi släppte titlar och efternamn och började kalla varandra för förnamn och ”du”. Men på vissa håll i samhället har tilltalet ”ni” smugit Nyckelord: tilltal, du-reformen, reklam, reklamfilm, du-tilltal, ni-tilltal, titulerande, tittartilltal, språkförändring, sociolingvistik. AB - I den här studien analyserar jag du-reformen från ett sociolingvistiskt perspektiv, genom en undersökning av tilltalsformer i bruk. Materialet består av sverigesvenska reklamfilmer. Du-reformen, sägs det, initierades av Bror Rexed som proklamerade du som genomgående tilltalsord när han i slutet av 1960-talet skulle tillträda sin tjänst som chef på Medicinalstyrelsen 2011-07-21 Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter.